Men jag tänkte ge det ett försök till, och böjar då med att Jimmie och jag ska bli föräldrar i septemer :D
Det går inte att beskriva känslan som finns inom mig. Jag vet inte ritkigt hur jag ska kunna sätta fingret på exakt hur jag känner :) Det är verkligen obeskrivligt för någon som aldrig varit med om det tidigare.
Men bebisen mår bra, växer så det knakar och i förrgår den 3 maj kände jag de första riktiga puffarna inne i magen. Helt otroligt att känna sin bebis för första gången, när den försöker göra sig påmind.
Veckorna går fort, halva graviditeten har redan gått (vecka 20+3), och nu börjar allt hända. Magen börjar växa och man märker på kroppen att det är något på gång där inne. Man känner hur tarmarna flyttar på sig, andningen blir tyngre emellanåt, kroppen höjer värmen med typ 70% för att bebisen är som en kamin där inne.
Nu känner jag en inre panik över allt som ska fixas innan bebisen kommer. Och för att slippa köpa allt i sista sekund så vill man ju ordna lite i taget. Mitt nästa projekt är en vagn och jag har redan hittat den perfekta vagnen för bebisen och för oss. Tyvärr så är ju inte vagnar speciellt billiga så den går ju åt upp emot 7000:- Vilket jag tycker är värt det för den vagnen kan man ändå ha tills bebisen fyller 3 år.
Men det är väl bara att be familjer och släkt att hjälpa till så gott det går, spara och snåla ihop pengarna och ge barnet en riktigt bra vagn.
